fivpl: Minusgrader och säkerhetspolitik

Efter besöksdagen var min hals lite krasslig. Men som jag skrev i förra inlägget sprang jag Cooper-testet på måndagen ändå.

Tisdagen fortsatte i samma glada anda med stridsövningar i skogen iklätt full stridsutrustning, vapen och snödräkt. Det var bara några centimeter snö och hyffsat milt med 17 minusgrader. Lunch i form av ris med kycklingssås utbespisades i fält från den finska varianten av snuskburk. Här fick de som petar i maten lära sig att inom loppet av minuter är den så tidigare varma såsen djupfryst.
På eftermiddagen blev det en snabb vapenvård för undertecknad. Då jag blev shanghaiad av vår kapten för att åka ner på stan och fixa ett finskt bankkonto. På vägen tillbaka fick jag lite sightseeing i Riihimäki, kaptenen pekade med hela handen var pubar och snabbmatshak fanns. Han sa att man vet aldrig hur länge man får för tjänstgöringstid. Eftersom jag kommit ända från Sverige kunde jag lika gärna stanna ett år.

Efter veckans två fartfyllda dagar avslutas kvällen med att jag ligger på sängen och dreglar. Logementskamraterna säger åt mig att ta tempen. Jepp, feber.

Onsdagen således vaknar jag som ett vrak och med efterklokhetens huvudvärk bankandes. Cooper och stridsövningar, dålig idé.
Efter ett besök hos sjukstugan på morgen blir jag befriad från utetjänst veckan ut samt berikas med läkemedel. Sjukstugan bemannas av värnpliktiga, precis som vakten och den stackars kusk som körde oss till staden dagen innan. I Sverige kallat grå arbetskraft, kostnadseffektivt och bra.
De övriga får roa sig att skjuta lösplugg. Jag ligger på logementet och stirrar mot det oroväckande gamla trätaket i den sekelgamla kasernen. De tuffa plutonerna som troligtvis blir militärpoliser huserar våningen ovanför verkar jaga en tjur eller dylikt.

Torsdagen sker inget för min del. Resten av plutonen har skarpskjutning och skottställer siktena. Vad jag fått lära mig här är att jag troligtvis kommer vara vänsterskytt, då mitt vänstra öga är dominant. Trots att jag både är högerhänt och har bättre syn på högra ögat. Som tidigare högerskytt ska det bli spännande att se, jag var en tämligen halvdan skytt med Ak 5 i Sverige. Även om det blev bra mycket bättre med Ak 5C rödpunktssikte.

Fredagen var spännande då det var undervisning i säkerhetspolitik. Något som uppenbarligen intresserar mig. Här gavs Finlands syn på det hela. Något som poängterades är att säkerhetspolitik är ett brett begrepp som sväljer samtliga andra områden. Det är ytterst lite av det som handlar om kanoner. Utan vem är det som kommer och skyfflar sandsäckar vid en översvämning? Försvarsmakten, ingen annan har resurser. Skillnaden mot Sverige är diametral. Den svenska försvarsmakten i nutid lutar sig mot det civila samhället. När det civila samhället inte fungerar blir det ett moment-22.

Hela det finska försvaret ska kunna mobilisera på 48 timmar. Annars är det tal om minuter när det gäller katastrofer i närområdet. När det väl kommer till kanoner i säkerhetspolitiken är finska försvaret uppdelat i stationärt och operativt. Det operativa är det nymodiga rörliga, snabba, smala och vassa. Det stationära är det trubbiga och massiva. Detta är underhåll, artilleri, cyklar och skidtolkning efter bandvagn. Sånt som avvecklats i Sverige för att "satsa" på det ena.
Kaptenen uttryckte sig som så att "Finland försvaras inte av ett gäng som flyger helikopter från en plats till en annan". Vilket återigen speglar de stora skillnaderna. De som tror det lever inte i verkligheten, enligt honom.

Omvärldsanalysen är att det alltid förekommer påtryckningar utifrån som måste mötas. Finlands försvarspolitik är helt baserat på realismens förklaringsmodeller om maktbalans.

Även Sverige togs upp som exempel. Då Sverige och Finland har tidigare legat i fas på detta område. Frågan var om det var slöseri för Sverige att ha så mycket flygplan, bergrum, haubitsar osv. Under kalla kriget? Var det ett slöseri att de inte användes? Eller var det pågrund av dem de aldrig behövde användas?
En annan sak som ingår i säkerhetspolitik är räddningstjänsten. Ingen vill nog att bygdens brandstation läggs ned även om det aldrig brunnit hos en.

Rent internationellt i dagsläget har Ryssland rustat kraftigt de senaste 10 åren och uppträder mer offensivt. Tillsammans med Kina är dessa de nya världspoliserna. Detta kan inte USA svara på med tanke på deras underskott i handelsbalansen med skulder som följd. Hade Kina velat skulle de kunna köra USA:s ekonomi i botten genom att höja räntan.

Det är inte som sagt inte vapenskrammel som utgör försvarspolitik idag utan annan form av "krigföring". Som avslutning drog kapten föreläsare en klassisk Clausewitz om än något modifierad. 

"En soldat är politikens knytnäve"

Det var denna vecka. Helgen spenderades i Signalregementets permissionslägenhet. Som står till förfogande för oss värnpliktiga att nyttja fritt. Då jag inte bor i Finland får jag inga betalda hemresor över helgen som de andra.