fivpl: Mot Signalregementet!

Detta inlägg ska handla om min kommande värnpliktstjänstgöring i Finland, som börjar i januari 2014. Vilket blev fastställt för några dagar sedan. För att skilja de kommande inläggen gällande detta från annat jag skriver påbörjas dessa med "fivpl". Vilket ska vara en form hashtag för Finland värnplikt eller något åt det hållet. Givetvis kommer jag att följa finska försvarsmaktens "direktiv för social medier" i mitt bloggande.

Varför jag gör detta är att kunna jämföra hur rekryteringen fungerar i ett annat land. Eftersom jag är sverigefinsk och har finskt medborgarskap var det inte så mycket av ett val. Visserligen hade det varit spännande och lärorikt att genomföra militärtjänstgöring i andra länder. Det är bara medborgarskapen som sätter stopp, om inte antagningstester gör det senare.

Det går visserligen att göra studieresor, intervjuer och läsa i böcker, rapporter eller dylikt. Men detta tycker inte jag är tillräckligt och ger ingen insikt på djupet men framförallt är det oerhört tråkigt. Jag är mer inne på Günther Wallraffs spår. Intuitivt känns detta helt rätt men om man ska rada upp några sakliga argument för denna "galenskap" är. Flera flugor i en smäll, civila meriter såsom teknisk utbildning inom radio- och telesystem. Möjlighet att bättra på min finska som länge legat i träda. Prova på att bo i mitt andra hemland med dess fördelar bland annat mellanöl i mathandeln, tjärschampo, kaffeost, riktig salmiak samt vackra kvinnor.
I grunden är detta ett mycket bra sätt att samla in information till kommande C-uppsats på universitet. Jag ser inte det så annorlunda än att en ingenjör på Volvo krockar bilar i vetenskapligt syfte. Jag som istället läser statsvetenskap och nationalekonomi inriktar mig på att krocktesta samhället istället.

Då så, själva mönstringen.

Lite om min svenska mönstring samt karriär i svenska försvaret går att läsa i min Newsmill-artikel Värnplikten, ett Stockholmssyndrom. I Sverige är mönstringen ett heldagsäventyr med begåvningstest, läkarundersökning, psykologsamtal, konditionstest med mera.
I Finland är det helt annorlunda, när jag kom till mönstringskontoret I Rovaniemi noterade jag hur litet det var. Det fanns tre stolar varav två redan var upptagna. Efter ett tag var det lika mycket människor som kvadratmeter i väntrummet. Vi blev en efter en uppkallade att följa med in. Jag blev ombedd att sätta mig ner, närvarande var ett högre befäl som satt vid en dator, mitt emot mig satt en kapten och en civilist från kommunen. De kollade på mina papper jag skickat in, bland annat läkarintyg. De sa att jag var en frisk ung man, vilket går emot min självbild att vara gammal och bitter. De förvånades över att jag pratade finska men sa att de brukar skicka samtliga svenskspråkiga till Nylands brigad i Dragsvik. De kollade om det fanns lediga platser i där och skrev in mig. Jag frågade om jag kunde få åka till Signalregementet istället och så blev det. De var nöjda och jag fick mitt "inryckningsförständigande" färdigt med buss- och tågbiljetter. Det kändes väldigt finskt, inga krusiduller helt enkelt. Det hela var klart på under tio minuter. Då hade ändå några minuter lagts på lite småprat. De såg att jag bodde i Linköping och undrade om det var här man tillverkade flygplan.

I Finland verkar man lita på skolsystemet och lokala vårdcentraler i bedömningen. Det skedde inga som helst kontroller. Under mönstringen i Sverige fick jag reda på att de gjort registerkontroll med mera. Då det nästan verkade stå skrivet i stjärnorna att jag skulle bli telemekaniker som min svenska värnpliktsbefattning hette. Denna befattning var säkerhetsklassad. I Finland skickas man istället till ett regemente, oftast ett närmast bostadsorten. Varpå tilldelning av befattning sker där. Inriktning och befordring sker allt eftersom vad man visar sig vara duktig på. Jag kan tycka det finska systemet verkar bättre, då folk blir vad de blir utefter sina förutsättningar och kunskaper. Således växer in i något än att bli något som kanske inte alls var ens grej. Vilka för- och nackdelar som finns i respektive system får jag naturligtvis återkomma till.

En intressant sak bland mina bokmärken är "Validering av psykologiska urvalsmetoder till värnpliktiga stridsbåtsförare" (PDF) som finns hos Psykologförbundet. Vilket är en uppföljning om att välja rätt personer till rätt plats. En tio år äldre artikel i "Vem testar testet" i Forskning och Framsteg är också intressant.
Men detta är bara två stickspår och är andra sociologiska aspekter än statsvetenskapliga. Men är helt klart en aspekt som skiljer Finland och Sverige åt. När man på andra sidan kvarken har en mer tillbakalutad inställning till vad man är lämplig och tar det efter hand. Har Sverige valt en mer offensiv inriktning i vilka man väljer ut till vad.

Vidare matnyttig läsning om hur det fungerar i Finland finns i broschyren Beväring.

Något annat ytterst spännande är att försvarsministern Karin Enström gästar Linköpings universitet. Det är Utrikespolitiska föreningen som anordnar detta på torsdag klockan 17:30. Mer information finns på Facebookevenemanget "Försvarsministern gästar UF Linköping".    

Mot uppbåd

Som kanske en del redan vet har jag ansökt att få göra värnplikt i Finland. Detta är något helt frivilligt från min sida denna gång. Sist när detta vankades i Sverige var jag ung och dum för att förstå detta systems förträfflighet. Turligt nog hade Försvarsmakten lagen på sin sida att få mig genomlida det ändå.
Finland har avtal med de övriga nordiska länderna vilket gör att jag är undantagen värnplikt i Finland, då jag redan genomfört detta i Sverige. Då jag skrivit under en fullmakt att jag är införstådd i detta fick jag således en kallelse till uppbåd eller mönstring på svensk-svenska.

Jag hade redan fått ett formulär om hälsotillstånd och genomgick en läkarundersökning i Sverige. Så jag är fullt tjänsteduglig i det finska försvaret. Jag ska således bege mig till Lapplands regionalbyrå i Rovaniemi i slutet av november. I och med detta finns det nu inte längre någon återvändo. Nu återstår att se vilken ort eller regemente som verkar mest lovande, då mina egna önskemål ska tas med i bedömningen. Värt att komma ihåg att detta är inte absolut hugget i sten ännu.

För mig känns detta som givet ur rent nationalekonomiska och statsvetenskapliga grunder. Med tanke på den svenska reformen angående Försvarsmaktens personalförsörjning. Vilket hittills helt gått enligt motståndarnas (även kända som "svartmålare") teorier. De sockersöta, rosa fluffiga moln och glädjekalkyler som denna reform baserades på lyser fortfarande med sin frånvaro. Försvarsmaktens egna rapport PERP2013 (PDF-format) säger att insatsorganisation 14 (IO14) inte kommer kunna antas ens till 2023 utan aldrig. Jag ska läsa denna inom snar framtid och kommentera, förhoppningsvis. Annars finns det folk som gör det bättre och redan gjort det, såsom Skipper.

För att citera en av våra föreläsare på universitet;
"Nationalekonomi handlar om lycka"  

Därmed passar även Cornucopias finurliga blogginlägg här.

Om jämställdhet

Detta inlägg, kanske inte just exakt detta inlägg men ett liknande hade jag tänkt skriva tidigare. Nu fick jag en anledning till att inte hålla tillbaka längre. SvD skriver om könsneutrala kataloger. Det kan vara värt att nämna att jag aldrig varit förtjust i ideologier. Varken feminism som antas vara aktuellt i detta fall eller socialism, fascism, liberalism för den delen heller.

Ideologier är ett samlingsbegrepp för en rad idéer och kanske en nödvändighet för förståelse i människans simpla enfald. Som en religion kunna förklara verkligheten omkring oss med enkla svar, förena folk i en gemenskap. Men därtill få bieffekterna av att skapa enkla sanningar, grupperingar och konflikter.

Begreppet "ta det inte personligt" är inget som finns i min värld. Säger jag något, ta det personligt. Det är inte på grund av din hudfärg, åsikt, yrke, kön eller läggning, utan på grund av dig som person. Tycker jag att du är tappad bakom en lastbil, så tycker jag verkligen inte att alla med de egenskaperna är så. Ej heller vid beröm ska man ta åt sig äran för vad en grupp gjort. Som "vårt" lag gjorde mål, "vårt" lag är bättre än ditt lag. Vilket leder till, jag är bättre än du. På helt felaktiga grunder.

Jag tyckte dessa saker ovan var värda att nämna, för mig är det självklart men inte för alla. Dock finns det undantag vilket gjorde mig oerhört glad. I Norge har samtliga partier i Stortinget enats om att införa en könsneutral pliktlagstiftning. Alltså samtliga män och kvinnor lyder under exakt samma lag. De kan därför på samma grunder antas till värnpliktstjänstgöring. Det finns absolut ingenting som säger att kvinnor inte är lämpliga bara för att de är kvinnor. Som första NATO- och europeiska land i nutid tog man slutligen till vara kvinnorna i Norge.

"En verneplikt kun for men er i utakt med samfunnet. Et lands borgere skal ha de samme rettigheter og plikter, uavhengig av kjønn. For det andre trenger Forsvaret å rekruttere de beste, og vi trenger et mangfold. Da kan vi ikke utelate den ene halvdelen av befolkningen, sier forsvarsministeren." 

Citatet taget från norska regeringens hemsida. Förändringar i lagtexten till ett mer neutralt språk finns här.
 
I Sverige pratar vi istället om frivillighet och rättigheter. Vilket i min mening är fel, det finns inget som är fritt och allt kommer med en kostnad. I pudelns kärna leder kvotering och positiv särbehandling ingenstans. Utan för att vinna respekt måste det ske från grunden på lika villkor. Oavsett man eller kvinna måste dessa få växa på egen hand finna sig själva och utvecklas som människor. Vi kan inte curla eller räkmacka in folk här och var. Det leder bara till slitningar, avundsjuka och fullständigt blåser bort den ödmjukhet och respekt inför uppgiften. Återigen det är upp till varje individ att göra sig förtjänst av sin omgivnings vördnad. För det är inget man kan lagstifta fram. Jag tror inte jag skiljer mig från andra i detta avseende.

Det är således inte möjligt att tvinga på folk åsikter genom att lagstifta dem, varken för eller emot jämställdhet. Att kvotera in kvinnor i styrelser exempelvis tycker jag är en objektifiering. Lika mycket som att säga att de inte kan eller ska få göra militärtjänstgöring. Jämställdhet är inte att bygga en Potemkinkuliss av en grupp människor med olika yttre attribut. Jämställdhet för mig är när man behandlar människor som personer, individer och inte som grupp. Att det sedan råkar bli så att blir en övervikt för antingen män eller kvinnor någonstans kvittar.
För huvudsaken är vad personen i fråga presterar, inte kön, läggning, tro, avgångsbetyg eller om personens far var astronaut en gång i tiden. Givetvis uppfyller man inte kraven är det lätt att skylla på sitt kön, för att det kan absolut inte vara något fel på en personligen?            

För att återgå till leksakskatalogen så är det enligt mig ett icke-problem. Det liknar mångt och mycket ett exempel rörande den norska könsneutrala värnplikten. När detta kom till min kännedom i somras försökte jag hitta engelskspråkiga nyhetskällor. Men istället hittade jag en oerhört trångsynt inlägg på bloggen Oz Conservative. "De där smala armarna kan inte bära något" är ungefär lika korkat som "Jag kan inte föreställa mig en pojke som leker med dockor". De har all rätt att tycka som de gör med stöd av lagen. Dock kan ingen av dem skriva lagar som göra att jag ska tycka som dem. Dessa två extremer gör att de liknar varandra, de vill båda styra över någon annans liv. Extremfeministen som tycker män är ohyra och den ärkekonservative som tycker kvinnan ska laga mat. Att dessa överhuvudtaget ska debattera är en omöjlighet.

Det är dock kul att munhuggas med denna typ av människor fyllda av åsikter och snedvriden retorik. Hur de vrider och vänder på allt för att krokigt långsamt bara måla in sig i ett hörn. Jag som föredrar sakfrågor är således hatad av samtliga. I detta fall om värnplikt så tycker jag kvinnor ska ha samma skyldigheter som män, vilket långt ifrån alla feminister gör. Även de förlegade könsrollerna många konservativa företräder är det svårt att ta in att en kvinna skulle kunna vara bättre än en man, särskilt inom "manliga" områden.

Det går även att dra paralleller till svensk blockpolitik i detta. Två parter som båda är helt tappade bakom lastbilar och drar sig mot mitten, men trots detta inte kan enas. Detta kommer bara leda till större framgångar för SD som på grund av pajkastandet blir mer legitimt. Även om de företräder en trångsynt migrationspolitik så klingar skällsordet rasist mer falskt ju mer folk tappar respekten för S och M.

Jag hade hellre sett en regnbågsregering som diskuterar sakfrågor och faktiskt enas kring ett gemensamt mål med stöd av folket. Precis som de gjorde i Norge. I Sverige har V lagt fram en liknande motion 2013/14:Fö203. Nu kommer tyvärr den antagligen inte få genomslag. Vi kommer antagligen inte få se unga kvinnor växa, våga ta för sig och bli riktiga kvinnliga förebilder i annars så mansdominerade områden. Istället blir gamla roller cementerade och livet fortsätter med att bråka om meningslösa lyxproblem, bunta ihop folk i vi och dom. Likt ett fotbollsderby vilket stridshingsten till statsminister tycker är hela Sveriges angelägenhet. Vilket antagligen är en konsekvens av de lattedrinkande sillmjölkar som gör ROT-avdrag gråtrunkandes, vilka måste hävda sig med fotbollsvåld för att fylla ut sina meningslösa liv i jakt på bekräftelse.

Jag ska inte omgärda mig med mystik, heraldisk symbolik eller skumma associationer. Utan jag är kort och gott mänsklig, en individ att älska eller hata. Men knappast på grund av att jag är man, sverigefinne, stockholmare eller cyklist.

         

Boktips: Midsommargryning

Plötsligt händer det. Efter jag läst Midvintermörker har jag nu även plöjt efterföljaren. Tidigare skrev jag att jag inte skulle lägga ifrån mig den förrän fyra om morgonen. Sagt och gjort, när knappt kunde hålla ögonen längre hade jag kommit till kapitel fem och klockan visade 04:03.

När jag läst ut boken nästkommande kväll var klockan 03:57. Denna bok gick mycket fortare att läsa än den tidigare. Detta troligtvis att jag uppfattade den som bättre, både skrift- och innehållsmässigt. De långa pansarstriderna på Gotland var inte lika långa denna gång. Samt att dödsfallen inte slutar med "och allt blev svart" längre.

Midsommargryning utspelar sig under midsommardagen 2023 på den självständiga republiken Gotland. Som blivit en lydstat till Ryssland efter mellandagskriget i Midvintermörker. Boken målar upp ett tänkbart framtidsscenario och ställer sig rena statsvetenskapliga frågor. Mer än att fokusera på på stridsvagnar, även om vapensystem autistiskt rabblas upp med dess prestanda. Istället är det olika myndigheter och dess olika roller som ställs mot varandra, vem är det som egentligen har makten?

Läs den!

Puolustusvoimat verksamhetsberättelse (uppdaterad 131006)

Täälä blandataan språkit, mest för att förtydliga mer än att förvilla.

Snubblade av en händelse över den finska verksamhetsberättelsen gällande besparingskraven med tillhörande reformer på det finska försvaret. Den har även en egen dedikerad hemsida, tydligen är detta första gången den släpps helt digitalt. Så ni alla vet är finland tvåspråkigt så jag länkade till den svenska utgåvan, finns även på engelska.

Skipper skriver om den svenska motsvarande delårsrapporten på sin blogg. Som benämner den svenska rapporten som skönmålande, något vi bör ha vant oss vid. Vilket även Gyllenhaal är inne på, när han nämner tysklands försvarsreformer och jämför med den total tystnad som råder i sverige.

Finland har istället kvar värnplikt, precis som våra nordiska grannländer. När vi i sverige istället gjort som resten av europa och därmed har samma problem som dem. Exakt hur den finska rapporten är ska jag be att få återkomma till när jag haft tid att läsa den. Då jag är mitt i nolleperiod på universitet och agerar fadder åt nya studenter. Varav en jag delar mina 20 kvadratmeter med i bostadsbristens Linköping.

Hoppar över veckans filmtips och rekommenderar den förträffliga finlandssvenska realityserien Drakan. Vilket handlar om de värnpliktigas utbildning på det svenskspråkiga Nylands brigad i Dragsvik. Uppföljaren till denna heter lämpligt nog Gulnäbbar/Studentliv.

Slutligen för att travestera på försvarsmakten (den svenska, kanske ska tilläggas) senaste marknadsföringskampanj.

"Det är mycket nu"

Uppdatering 131006
Efter att ha läst rapporten, som var löjligt liten. Så vet jag inte varför det har fallit i glömska och dröjt. Det finns inte så mycket att säga om den. Mer än att de verkar göra som sverige i en del avseenden. Bland annat läggs militärrestaurangerna i ett eget bolag. Vilket jag tycker är en direkt dålig idé. Iövrigt finns det inte mycket att klaga på, förändringarna är i genomförande och inte helt klara ännu. Bland annat ska ny taktik införas, lite mindre av det fasta stela försvaret som tar en brett anfall. Till ett lite mera spritt försvar som går in och omringar. Mina tankar vandrade genast vidare till finska vinterkriget och motti som nyttjades där.

Personligheter

Som utlovat ska jag inte skriva om säkerhetspolitik eller annat som hör bloggen till utan om mig själv.

Först och främst kommer det trafik till bloggen som undrar vad strilsäker är, vilket inte alls är meningen (ber allra ödmjukast om ursäkt). Det är en kapslingsklass, IP även kallat. Just strilsäker innebär att en elektronisk vara, armatur, anslutning med mera tål strilande vatten som exempelvis regn. Sedan finns det bättre klasser som spolsäker, tryckvattentät med mera. Detta styr var produkten ifråga är lämplig att installeras. Även om jag är utbildad elektriker är det inte alls detta som åsyftas. Utan StriL. Sedan har jag varit busig och gjort en tag line i stil med NileCitys "din boj i bukten".


Dock ska jag dra på mig mjukisbyxorna och bli mysfarbror för ett tag, prata om känslor eller avsaknad därav. 

What the deuce..!?

Som jag skrev i det första inlägget är detta min nya blogg utanför INTJforum. Deras tag line är "masterminds, innovators, villains, virgins". Ett ställe jag kan känna sig vanlig på, då jag alltid känt mig udda. Just med bokstavskombinationen INTJ trillade bitarna på plats. Inte så att jag är ett bokstavsbarn utan det är en av 16 personlighetstyper enligt Myers-Briggs Type Indicator (MBTI). Det är till för att visa hur folk tänker, känner. Det liknande Keirsey Temperament Sorter behandlar mer hur utfallet av dessa kognitiva processer ser ut och därmed fått en mer praktisk tillämpning som exempelvis vid anställningsintervjuer. MBTI har perception större del då denna ser olika ut och formar tänkandet. Det tredje är Socionics som utvecklades i motsats till de två andra bakom järnridån, främst i Litauen.

Dessa tre är baserade på Carl Jungs psykologiska typer och erbjuder enligt mig en konkret och målande bild av en person. Detta är en fördel i gruppdynamiska sammanhang, socialt umgänge och konfliktlösning. Genom att en en bild av hurdan en person är kan man lätt få en ökad förståelse för varandra. Därmed hur denne tänkt och grundat sina beslut på. Vi tar mig som exempel och går stegvis genom bokstavskombinationen INTJ.

I står för introversion, motsatsen är E för extroversion.
Detta innebär att jag trivs bäst i sällskap av mig själv och dräneras energimässigt i umgänge med andra. Jag måste således krypa in i mitt skal och ladda batterierna efteråt. Extroverta måste istället ha sällskap och umgänge för att inte börja klättra på väggarna.

N står för intuition, motsatsen är S för sinnesförnimmelse.
Intuition är svårförklarligt, det är som ett sjätte sinne eller en magkänsla. Att läsa mellan raderna i motsats till sinnesförnimmelsen som istället nyttjar de fem sinnerna.

T står för tänkande, motsatsen är F för känsla (feeling).
Vilket medför att jag grundar mina beslut genom logiskt rationellt tänkande. Jag brukar således inte ta in känslor, värden etc i bedömningar.

J står för dömande (judging), motsatsen är P för perception.
Som är mer en beslutande funktion, istället för att "lämna det öppet" och flyta med strömmen. 


Det finns även andra test som the Big Five personality indicator. Vilket denna studie om personlighet och bilmärke bygger på. Men big five erbjuder inga förklaringar som MBTI utan konstaterar att man är exempelvis mer eller mindre utåtriktad än de andra som gjort samma test.      

Givetvis är folk inte så fyrkantiga att de platsar i 16 olika typer till punkt och pricka. Det innebär inte heller att man inte kan eller ska utvecklas. Utan det får ses som ett hjälpmedel, vägledning att enkelt kunna få en övergripande bild av någon och kunna konkretisera denne. Ofta märker man rent intuitivt hur någon fungerar och vilka man klickar med, vilket kan beskrivas bättre i längre text. Sammantaget betyder INTJ att jag är ett bittert cyniskt jävla as. Men en mer skildrande beskrivning får man söker. Dessutom kan man hitta kändisar som råkar vara av samma arketyp eller rent av fiktiva figurer.       

Som Stewie Griffin från Family Guy eller mindre smickrande såsom Hannibal Lector en figur beteendevetenskapligt baserad på de värsta seriemördarna. Även om jag försöker förbättra mina dåliga sidor som att ha en lite mjukare framtoning och försöker med sött smicker: "Du har vackra ögon" fick jag kontringen "Du har seriemördarögon". Jag bör dessutom byta bil då i stort sett samtliga amerikanska filmer kör sinnessjuka, enstöringar, psykopater runt i en Volvokombi. En Mitsubishi borde jag köra enligt studien ovan, om jag inte minns fel. Inte blir det bättre av att bloggaren Cornucopia i min blogglista till höger testar INTJ. Han föder upp fårskallar och kött är ju mord tycker en del. Skit också.

Som lite ljus i mörkret får veckans filmtips får bli klassikern När lammen tystnar. Där filmens antagonist är en spegelbild, fast på rätt sida lagen.

Vill man ta reda på sin personlighetstyp enligt MBTI med medföljande styrkor och svagheter kan man göra ett nättest. Det finns inga rätt eller fel, vi är alla olika. Är man modig kan man även avslöja resultatet för mig, nu när jag "outat" mig själv. 

 

Försvarsberedningens vägval?

Nu har det skett något som nästan aldrig händer, mitt intresse har sammanfallit med studier. Så denna gång har tentamenspluggande och bloggande inte gått stick i stäv. Detta har varit högst angenämt att kunna läsa försvarsberedningens rapport och som samtidigt bidrar till högskolepoäng. I teorin ska tilläggas.

Detta inlägg skulle ha skrivits för en månad sen, men jag har varit på tok för lat när jag kommit hem efter sommarjobbet. Så detta fick till största del ske under midsommarhelgen istället. Stor del av detta är även svårigheterna att skriva om rapporten. Den är alldeles för bred och säger egentligen ingenting. Mer än ett jaha med en tillhörande axelryckning. Vi som läsare ges inga svar på hur utan det enda vi matas med är bör, ska etc. Jag och många med mig har svaren på hur men dessa är inte ”rätt” utifrån de bedömningar politikerna gör. Därmed är det hela i stort sett meningslöst blaj. Då det är filtrerat och kryddat efter vad som ”får” hända. Ändå är jag konfunderad då problem som tas upp i rapporten fanns det lösningar på förr. 

Det första rapporten tar upp är klimathotet och konflikter som kan uppstå vid brist på exempelvis vatten eller olja. Så slås jag av tanken att man kanske skulle ha lager av förnödenheter, såsom stora bergrum man kan lagra drivmedel eller framställa densamma. Det fanns men är avvecklat. Vad som är spännande att läsa i rapporten är att vårt baltiska grannland Lettland har bergrum för lagring av naturgas.

"Landet förfogar också över stora underjordiska gaslagringsfaciliteter. Det gör att man under
sommaren kan fylla lagren med den gas som behövs under vintern." 

Detta är rent realpolitiskt vilket gör att man blir mindre beroende av ryska påtryckningar och avstängda gasleveranser, något som drabbade Ukraina för några år sedan. I det stora hela fortsätter rapporten på detta sätt. Läs den själva om ni orkar: "Vägval i en globaliserad värld"
Att den är politiserad märks tydligt hur den åsidosätter eventuella konflikter och förskönar verkligheten. 

"EU är en politisk allians grundad på värdegemenskap och ömsesidig solidaritet mellan medlemsstaterna. Unionen och dess föregångare har i över sex decennier bidragit till främjandet av fred och försoning, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa."

Vad är det för gemenskap inom EU? Jag vet inte. Verkar som de blandar ihop det med Europarådet. Vilket vore att likställa det med att EFTA och Nordiska rådet skulle vara samma sak. 

Schweiz som säger som de gör och gör som de säger har andra tankar. De övar mot eventuella flyktingströmmar som skulle kunna uppstå när det som inte "kan" hända skulle inträffa, såsom Euro-kollaps.

De gör helt rätt, Titanic var inte osänkbart och att hävda att saker skulle vara befängda eller omöjliga har inte lärt av historien. Dock är det föga troligt att så händer men det betyder inte att man inte ska vara beredd på det. Vilket för oss vidare, försvarspolitik ska inte ändras den ska stå fast genom breda överrenskommelser. Något som Schweiz gör och Sverige inte gjorde.

Föreställ dig att du ska planera en semesterresa i sommar men att du ändrar åsikt var tredje minut. Hur hade det sett ut? För att beslut ska tas behövs planering, en helhetsbild och ett mål. Detta är inte möjligt om målet ständigt ändras vilket gör att helhetsbilden saknas och ledtider inte kan hållas. Nu finns det en målbild i försvarspolitiken dock ingen planering eller helhetsbild. Gammal svensk försvarspolitik eller antagligen för evig schweizisk försvarspolitik bygger på ett brett allmänt försvar som kan möta olika hot som kan uppstå. Man behöver således inga politiska eller materialistiska ledtider för omställningar vilka tar flera år. Ett tänkvärt inlägg.

Nuvarande svensk försvarspolitik bygger på att få ett rätblock i betong att flyga. Schweiz bara viker ut nagelsaxen eller korkskruven på armékniven efter behov. Om svenska försvarspolitiker bestämmer sig efter tre minuter att detta betongblock man inte lyckas få flyga ska bli en korkskruv hur lång tid tar inte det?

Alltså stora svårigheter föreligger vilket sakta men säkert medges. Hittills har man istället försökt sminka detta rätblock med fartränder och spännade kameravinklar för att få det se ut som flygande. När det inte riktigt fungerat har man istället försökt sätta dit dem som hävdar att detta rätblock inte flyger. Med ord som brott mot rikets säkerhet. Denna betongsugga till försvarspolitik ligger där det ligger och det var med nöje jag upptäckte en riksdagsdebatt om det på Johan Forssells blogg. Det leder till mer frågor än svar och blir bara mer absurd. Mina frågor förblev obesvarade. 

När detta fortlöper har en granne i min korridor som är tidvis tjänstgörande soldat varit på övning i Boden. Han tillhör A9 dvs artilleriet, vilket saknar just artilleri. FMV har dock en Archer, som benämns "rikspjäsen" av försvarsbloggare. Så de kör med granatkastare istället. De som är fast anställda, spelar innebandy hela dagarna och får betalt om än låg månadslön för besväret. Hur kostnadseffektivt är detta?

Rapporten tar även om civilförsvar som en del.  Detta är något som sverige istortsett saknar. MSB delegerar detta ansvar på kommunal räddningstjänst. Jag hade gärna sett en svensk motsvarighet till tyska THW eller danska Beredskabsstyrelsen som ren nationell resurs. Denna skall bemannas med civilpliktig personal och kan sättas in vid behov där den behövs. Som Husby exempelvis, där kommunal räddningstjänst gick på knäna. MSB har dock en liten internationell resurs, de kan showa med utomlands. Bland annat ett par motorcyklar kan vi läsa på deras hemsida. Säkerställa exakt hur blygsamt många återstår blott ett samtal till Transportstyrelsen. 

På mitt sommarjobb som råkar vara på Posten Logistik påminns man än en gång om hur det var förr. På flertalet gamla pallvagnar sitter det klistermärken som stoltserar med Postens Skytteklubb. Vilket till min stora förvåning finns kvar än idag som Postens Skytteförbund, se hemsida. Man anordnar nordiska mästerskap i skytte tillsammans med de andra postföretagen i norden. Funktionen som driftvärn har dock försvunnit. Mer om det finns att läsa på den ypperliga portalen Bergrum.se. Då detta är inte en kvarleva från en tid då postiljonerna bar sabel som skydd mot stråtrövare och lösdrivare. Utan en ren försvarsåtgärd från början av kalla kriget.

Att dylika totalförsvarsmässiga lösningar inte finns kvar är en av anledningarna till varför vapenlagarna ska skärpas. Enligt den utredning jag tidigare skrivit om i inlägget; Vapenvägraren som blev vapenförsäljare. Frågan är varför detta skulle vara helt utdömt i att möta komplexa hotbilder? Inte heller är ”going postal” något svenskt begrepp. Närmast torde vara fänrik Flink i Falun men han var officer. Kanske bör man utrusta försvarsmakten med skumgummisvärd istället, för att förhindra att det händer igen? Med den förda försvarspolitiken lär det inte dröja länge innan det brinner till i säkringsskåpet hos någon. Hittills är det mest personliga tradegier som bland annat Cynismer skriver om. Tre år räckte för mig, hade jag blivit officer hade jag nog slutat som frånskild och gravt alkoholiserad.

Raljant måhända men utvecklingen är skrämmande, samtidigt när Europas försvarsmakter får mer befogenheter gentemot civila och dessa sluts mer ifrån befolkningen genom att de blir yrkesmässiga. Ökar avståndet mellan folket och staten till avgrundsdjup och ett ömsesidigt misstroende uppstår. Vilket tydligt syns med diverse övervakningslagar. Med ett följande hot mot demokratin. Detta är inget som står i rapporten men är en direkt konsekvens av europeisk säkerhetspolitik. Skyttedoktoranden skriver mycket träffsäkert i inlägget "Ovärdigt"   

Jag har mitt vägval klart, vilket knappast undgått någon. Nästa inlägg ska handla om något helt annat än "fordon, elektronik, säkerhetspolitik." Jag lovar, hedersord.

Veckans filmtips får bli Brittiska Warriors. En rätt träffande scen ur filmen som sammanfattar det hela på ett flertal plan.